Nu kanske ni tänker: OJOJOJ, här har det inte rört sig på flera veckor. Men det har det kan jag säga.
Jag har i alla fall sprungit som förut om inte mer.
Nu springer jag löprundor på cirka 40 minuter i rask takt och det tycker jag är ganska bra :) Det känns att jag har spring i benen och det finns också ett sug.

Jag går ner sakta men säkert. Just nu tror jag att min kropp har stannat upp, men så är det ju. Att rasa i vikt har jag aldrig gjort.

Hösten är ju som sagt i full gång och snart får jag nog springa inomhus. DÅ ska jag nog börja med styrketräning också :)

/ SC

Söndag och löpning igen. Även idag fick jag ont i magen, men det är ju så. Jag och min mage liksom. Men det känns bra och jag känner mig stark, I like. Dessutom har jag satt upp ett första mål och det verkar inte vara helt omöjligt att lyckas.
Jag har givetvis ett stort mål också och det ska uppfyllas denna gång.

Jag tycker detta är kul. :)

I onsdags var jag ute och sprang igen och det var helt fruktansvärt. Min mage bestämde att ge upp efter halva vägen, som tur var gav inte jag upp. Jag sprang, trots att magen värkte och allt jag ville göra var att stanna. Men skam den som ger sig. Efter att ha stretchat och druckit lite vatten blev allt bättre.
Idag var vi och badade och jag såg till att simma i alla fall tusen meter. Det var skönt, jag älskar att simma, borde helt klart göra det med.

Nu står en god linssoppa och kokar på spisen och jag är helt slut.

Nu har jag äntligen sprungit igen och två dagar i rad dessutom. I söndags blev det en tur enligt ett program och det funkade toppen, så jag kommer fortsätta med det framöver.
Maten har varit relativt nyttig också, förutom idag då jag åt en bulle som jag själv bakat. Imorgon blir det förmodligen badhuset med familjen och då tänkte jag simma 1000 meter. Det brukar jag göra varje gång jag badar. Simma är ett härligt sätt att träna på, det känns inte jobbigt men efteråt blir en sådär härligt trött. Underbart.

Kampen fortsätter.

Jaha. Så har det varit Pride och jobb hela veckan.
Träningskläderna var nedpackade men det fanns helt enkelt inte tid till en löprunda. Men jag gick massor och rörde på mig på det sättet istället.
Och eftersom en inte hinner träna så hinner en inte äta så mycket eller, vilket leder till att det inte spelar så stor roll om löpningen utgår.
Jag kom hem i söndags och sedan dess har jag varit sjuk. Johanna är också förkyld och nu går vi runt och smittar varandra hela tiden. Så detta är mitt sjätte dygn. Och som ni kanske kan räkna ut så har det inte blivit någon träning denna vecka heller. Men trots det visar vågen ändå några/något kilo neråt. Låt oss säga 1,5 kilo.
Kampen fortsätter.

/ Sofie Charlie

Jaha, då har jag sprungit en tredje och en fjärde gång.
Förra veckan var jag på Arvika och då blev det inget springande men en hel del gång.
Okej, jag åt lite onyttigare och hade mens och då går det som det går. Så är det bara. En kan säga så här, jag köpte i alla fall inget eget godis. Jag blev bjuden. Så.

I morse gick jag upp halv åtta för att springa den vanliga rundan och det gick bra. Det märks att kondisen sakta men säkert kommer tillbaka.
Nu ska jag snart gå ut och gå en stund.
Jag känner att jag behöver en extra sväng idag.

Och ni, jag åt inget av kladdkakan som JAG bakade igår. Ännu ett litet myrsteg framåt.
Det verkar som om vågen pekar minus ett kilo (ja, jag vet att jag inte skulle stirra på vågen men detta var ett litet undantag)

Snart förbundsstyrelsemöte, inga kakor för mig tack.

Härligt att Rosita Elias har kommit igång också.

Det blir inte alltid som en tänkt sig...

*prasslar med chipspåsen*
Eh, oj...hej.
Jo, det var så att....eh, nej.
Den där måndagen passerade förbi.
Den där morgondagen då allt skulle starta har redan blivit igår, i förrgår, en vecka sedan.
Det blir inte alltid som en har tänkt sig.

MEN! I lördags var jag i alla fall i Karlstad och gick en Prideparad och sprang runt över staden halva dagen :) ....iofs blev det en hel del vin då också, vilket kanske inte är så bra.. :p

Ja, snart har jag jobbat färdigt och därefter har jag lite mer pengar att lägga på t.ex. ett fint gymkort. Och så håller vi tummarna för att jag får den där lägenheten,
lägenheten som ligger fem minuter ifrån ett gym.
Kan vi alla komma överens om att vi håller tummarna för det? Ok. Bra.

Vi säger så!
/Rosita

Varför viktnedgång?

Som Sofie-Charlie redan har varit inne på,
så handlar det inte om skönhets-hets,
utan om en insikt kring att 'det kanske inte ska vara såhär',
'det kanske inte är bra att bli anfådd utav tre trappor',
'kanske finns anledningar att jag gått upp i vikt och inte mår bra...'

Ja, så de där läsken kanske skulle bytas mot vatten, för hälsans skull?
Snabbmaten kanske kan bytas mot sushi (måttliga mängder)
och annat gott, som jag ändå gillar?

Jag vill gå ner i vikt.
Jag måste, för hälsan & kroppens skull gå ner.
Inte mycket, men tillräckligt för att sluta pusta i trappor.

Jag tänker mig att det kommer gå till som så,
att jag ska tänka en extra gång innan jag vant plockar åt mig en läsk eller en chipspåse mitt i veckan. Kanske lägga om så att godsaker får förekomma på lördagar och lördagar bara? Och då i måttlig mängd.
Och sen var det det här med träningen,
den som jag älskar. Det är få saker som når upp till den känslan när en vet att en har pressat sig till maxgränsen och svettig & nöjd vandrar hemåt och vet att "imorgon kommer jag ha världens träningsvärk".

Det är två faktorer som spelar in när det handlar om träningen;
1. Den nya lägenhten - den jag längtar efter och vill ha. Får jag lägenheten som jag önskar så kommer jag bo fem minuter från ett gym! Fantastiskt!
2. Pengarna från 'sommarjobbet' jag drog på mig. Just nu ekar bankkontot och då är det lite svårt att skaffa ett gymkort.

Till skillnad från Sofie-Charlie har jag inte motivationen eller viljestyrkan att bege mig ut i löpspåret, det går bara inte. Inte än i alla fall.
Men mmm, snart har jag det, gymkortet....mmm.
Då ni!
Då blir det andra bullar (eller, ja, inga bullar :p ) !

Vi bestämmer det nu då!
(:
kram
Rosita-Elias

Löpning nr 2, check.

Klockan halv nio steg jag upp för att springa ut igen.
Det funkar inte att springa senare, det blir alldeles för varmt.
Nu är det bara frukost som fattas.
Har haft problem med magen det senaste, vilket har gjort att jag gått ner ett kilo redan. Men det är sånt som händer ibland. Det kommer bli fler.
Kan någon sätta på te till mig?

Löpning, check!

Idag har jag varit ute och sprungit, faktiskt. Och jag har inte bara sprungit, jag stod även över när resten av familjen käkade marängswiss och drack milkshake mitt framför ögonen på mig. Jag åt sallad istället. Det kallar jag strongt.
Men det är så här jag måste börja.
Sen när jag blivit sundare och minskat lite i storlek kan jag också springa och sen äta marängswiss, men inte nu. Min kropp vill inte och den funkar inte så.
Idag kändes det som att springa in i en vägg när jag begav mig ut. Det är åska i luften och allt är sådär julikvavt. Det kan också ha att göra med att jag inte sprungit på 1,5 månad. Gjorde även situps och denna gång ska det gå sakta för att jag inte ska tröttna.
Jag vet att Rosita Elias just nu befinner sig i Karlstad för att fira Värmland Pride men här i bloggen har hon hittills varit osynlig. Jag ska allt prata med henne!

/ Sofie Charlie

Myrsteg

Vi sa myrsteg va? Ja, det klart vi sa.
Det har varit en svår vecka. Mest för att jag varit på Almedalen. Jag har dock inte ätit lika mycket godis som vanligt och måltiderna var mindre och färre på Gotland. Dock svårt att hitta mat så att alla kunde äta och blir nöjda.
Nu är jag hemma och börjar min semester om fyra timmar. Tänkte att jag skulle ut och gå en långpromenad senare idag och givetvis inte äta något under biovistelsen. Sånt är svårast att sluta med för mig. Jag har alltid tänkt att jag kan unna mig godis eller drick då, men när "unnandet" blir för ofta går det ju såklart snett. Visst kan en vara måttligt, men just nu är det nolltolerans som måste råda.
Suck, myrsteg var det.

En start

Okej, detta är alltså en slags hälsoblogg.
Det handlar inte om att späcka sig, inte heller om vem som går ner mest i vikt eller springer längst på löpbandet. Nej!
Detta är för vårt eget bästa, för att lära oss de bättre alternativen och välja dem istället för det sämre. Jag känner själv att det har gått alldeles för långt. Det fanns en tid då jag var mer i form och jag mådde bättre då. Så varför inte gå tillbaka dit, det vore väl smartast. Eller?!
Jag har kommit fram till att jag först vill förändra sättet jag äter. För min del kommer det funka bäst att äta mindre och minska på kolhydraterna. Det har jag testat förr.
Onej, jag pratar inte om självsvält utan helt enkelt att en inte tar den där extra portionen. (som jag alltid gör, jag vet inte hur du funkar)
Med mig har jag Rosita, som jag hoppas sitter i samma båt som jag.
Målet är att vara sundare till nästa RFSL Ungdom kongress 2011.
Nu kör vi ;)

/ Sofie Charlie